Nu drar jag INTE alla över en kam, men kan klart konstatera vissa saker vad det gäller alla diagnoser som barn har numera. ADHD medicineringen av barn har ökat lavinartad och konstigt är det egentligen inte.

Jag tänker så här.

För det första vet vi inte med säkerhet vad det beror på, men kan tänka mig att varken E-numrerade produkter samt strålning från telefoner, paddor, internet mm är delaktiga bovar. En del företag är ju numera så fräcka så de inte skriver ut ett enkelt E-nummer, utan det riktiga namnet på innehållet. Något som förvirrar många, eftersom de då kan tro att produkten är mer hälsosam än om det stått ett E-nummer på förteckningen.

DÄRFÖR bör regeringen och EU snarast införa E-nummerkrav så att konsumenterna skyddas och kan själva göra ett val.

Förutom E-nummer och strålning finns det säkert mycket annat som forskarna både tror/vet och inte vet om.

Men allt detta är produkter som vi, OM viljan fanns, skulle kunna ta bort från marknaden till största delen. Det finns ju t ex inget behov av de flesta E-nummerkemikalierna. Det finns inte heller något egentligt behov av alla dessa mobiler. Det är ju ett ”behov” som skapades av smart marknadsföring.

Det som dock gör mig mest ledsen, arg, förbannad är dock det som har kommit till min kännedom på sista tiden. Det är att föräldrar KRÄVER att få testa om deras barn har en diagnos och blir förbannade om de inte får skolans eller sjukvårdens stöd. Det är även så att en del föräldrar blir förbannade när det börjar få lite FÖR BRA för ett barn de tidigare fått diagnos om eftersom det då försvinner några förmåner och hjälp från samhället. Så en del föräldrar föredrar ett barn med stark diagnos och bidrag för det än ett barn med liten eller ingen diagnos och inga bidrag.

Det är så djävla sjukt så jag bara skakade av ilska när jag fick höra detta.

Det finns även föräldrar som kommer till skolan med en bunt papper innehållandes t ex rörelseuppgifter som de med lätthet skulle kunna utföra i hemmet.

Det finns även föräldrar som precis vet hur deras barn har det i skolan fast de aldrig vistas där.

Det finns även föräldrar som förbjuder att barnet t ex badar eller är med på andra aktiviteter i skolan för att just de föräldrar vet bättre hur barnet mår än skolpersonalen som hela dagarna ÄR med barnet.

Så nu kanske du förstår varför jag snart hatar ordet diagnos.

"DIAGNOS" ÄR INGEN SJUKDOM, UTAN ETT TILLSTÅND SOM MAN OFTA KAN LIDRA OCH ELLER FÅ BORT HELT OM SKOLA, SAMHÄLLET OCH FÖRÄLDRARNA SAMARBETAR.

Tänk på det nästa gång någon skyller allt på barnets ”diagnos”. Oftast kan dessa barn lika mycket, men lite annat än det vi förväntar oss. Dessa barn är också barn och ska ha samma hjälp och stöd från sina föräldrar som andra barn.

GE DOM DET ! ! !

( Observera att jag INTE kallat något barn för ”normal”. Alla är olika. Något vi ska vara stolta och glada över )