Efter alla släktturer de senaste dagarna känns det som helvetet på jorden. Från att ha varit bästa vänner har de nu utsett mig till den bittre fienden. Det enda jag gjorde var att försöka få en 20-årig släkting att inse att Nowhere i Jämtland inte är att jämföra med en stör studenstad och att man bör passa sig lite så att man inte utnyttjas via för mycket sprit eller spetsade drinkar. Hon är en väldig snäll och smart tjej annars. Väldigt naiv och godtrogen dock. Tror gott om nästan alla människor, vilket ju kan utnyttjas. Nu fick hennes mamma reda på att vi skrev till varann vilket gjorde att först hon fick spel och sedan dottern. Så nu har vi från att ha varit goda vänner förvandlats till bittra fiender där jag tydligen ska vara Hitler, Pol Pot eller Stalin. Jag vet inte.

Det är så sjukt det hela så jag tror inte jag har varit med om något liknande. Kunde aldrig tro att något sådant kunde hända i vår familj. Hande visserligen fått reda på ett och annat från min salie svärfar, men inte fäst så väldigt mycket vikt vid det. Inte för att jag inte trodde honom, utan för att jag alltid vill skaffa mig min egen uppfattning om folk. Och för mig har de alltid uppträtt jättegoa.

Har tagit jättestarka tabletter, som jag tar ibland vid stresssituationer. Nu tog jag dubbla maxdosen under gårdagen vilket gjorde att jag såklart somnade under matchen Barcelona-Bilbao. Skit också.

Men jag ska väl snart vara på benen igen. Har varit med om liknade stresssituationer tidigare och de brukar släppa efter 3-5 dagar. Så det är bara att hålla ut.

Och jag som tänkte böra bloggen på ett mer trevligt sätt.

Ska bara dricka upp mitt kaffe och stänga av datorn. Sen ska jag gå riktigt långt med min MP3-Ipodvän. Jag frugan ska också med. Brukar undvika det, för hon går just nu så mycket fortare än vad jag gör. Men hon får väl gå i cirklar runt mig. Ha ha.  Det är 17,5 grader ute, så det är perfekt. Jag ska gå längs sjön och i skog. Anledningen till det är att jag har druckit kaffe, vilket hos mig har en stor benägenhet att omgående ta snabbaste vägen ut igen. Så stadsprommenader måste vara noga planerade från min sida.

Ja, just nu är det en riktig pissdag. Har missat en hel släktingsfamilj p g a en rad klantiga missförstånd från båda sidorna. Jag la mig i när mor och dotter bråkade och sen vände sig båda emot mig. Bara för att på så sätt kunna rentvå sig själva och bli vänner igen. Ett djävla lågt sätt att jobba på, men så ser jag det. Visst, så gjorde jag också ett misstag, men långt ifrån ett så stort som de nu gjort.

Man gick så långt som att man tyckte at man inte skulle vara vänner, men ändå lådsas vara det i släktingars närvaro. Så djävla patetiskt. Nej, får jag ingen ursäkt så lär jag aldrig se dom igen. Tragiskt och synd, för de var verkligen trevliga. Jag fattar inte vad som farit i dom. But thats life. Jag ska försöka gå vidare, även om jag just nu inte mår bra alls utan får p g a detta gå på mycket starka tabletter för att inte krypa på väggarna. Men som sagt, det får gå.

Varför PinkOzzy? Enkelt, jag gillar både Pink och Ozzy Osbourne.

Mer om mig och min framtida blogg kommer senare. 

Det här är egentligen en fortsättning på en annan blogg som jag hade i flera år, men som jag nu fick avbryta eftersom fel personer läste den. Vill du veta den gamla adressen skicka mig din e-post så skickar jag över den.

Annars fortsätter jag som vanligt med att berätta lite om vad som händer mig och vad som sker i omvärlden. Vad jag tycker, tycker om och inte tycker om. Lite roligt kommer det också att bli.

Men andra ord en salig blandning av allt möjligt som jag hoppas också tilltalar dig.

Alla kommentarer publiceras om du inte skriver att du inte vill eller om jag tycker den är stötade.

Ha nu en riktig bra dag och läs gärna bloggen framöver.