Har du råkat ut för förtal på Facebook? Har du råkat ut för att någon, utan att ha kontrollerat detta, skrivit att du är värdelös i din profession, att du är en idiot som inte borde finnas, en idiot som kallar andra personer för diverse tillmälen, o s v.

Ja då behöver jag inte förklara detta för dig. Men alla ni andra som inte vet hur det känns ska jag nu tala om att det känns fördjävligt!

Det finns folk till allt brukar man säga. Tydligen. Så här skriver man till exempel:

• Snart slipper vi kanske en viss person (Då menar de mig)
• Han har ingen pedagogisk utbildning. ( detta skriver man utan attveta fakta )
• Han kränker barn, svär och kallar dom saker.  (Vilket är en total lögn. Barnen är de jag ser mest upp till. Däremot har vissa föräldrar en del problem med livet tycks det)
• Han har hotat xxx ett par gånger... ( Här tror man på ett barn som har diagnoser och dessutom enligt flera andra ljuger rätt frisk)
• Han har tidigare blivit anmäld för misshandel av en person. ( Ja det blev jag. Det roliga i kråksången var dock att det hela var uppdiktat från början till slut. T o m så polisen undrade vad personen höll på med. Själv berörde jag inte personen i fråga.)
• Han är en djävla idiot som inte kan något. ( Ja, då får jag väl vara det, men mina kunskaper vet ju dom som skriver INGENTING om. De har aldrig frågat med om vilka kunskaper jag besitter och vilka skolor jag gått i. )

Ja, så fortsätter det i det oändliga. Hur tror du och hur tror de att jag känner mig när jag får läsa sådant? OM det vore sant, det dom skriver, så skulle jag för det första direkt säga som det är. Sånt är inget problem för mig. Ärlighet varar längst. Men är det felaktigheter och direkta lögner blir jag en tiger.

Tänk dig in i en situation där du hela tiden grundlöst ifrågasätts. Där folk skriver ner ditt arbete på fejan och kallar dig för en massa saker. Hur skulle du känna då? Själv känner jag ibland som att " Nej, nu orkar jag inte mer, var är närmaste tåg som kan köra över mig". Och fan vet om inte det blir lösningen till slut.

Jag har bara en sak i huvudet och det är att barn ska ha så bra skolgång som det bara går. De ska med glädje komma till skolan på morgonen och gärna lämna skolan efter dagen  med samma glädje.

Som jag ser det är det inte fel på barnen, utan föräldrarna!

NEJ, självklart inte alla föräldrar. 99% är kanon. Men det finns några enstaka som förstör hela anrättningen.

Hur det kommer att gå för den aktuelle eleven? Jag tror det går bra så länge inte mamman lägger sig i och så länge hon inte tror på allt han säger. Själv tycker jag om killen. När han fått sin medicin och är på banan är han mycket trevlig och t o m söker sig till mig för att prata på bl a raster. Däremot måste ju mamman känna en stor skam när hon kommer med påståenden som inte är korrekta.

Men som sagt, tåget är ju bara 5 km härifrån...

 

Gubbfan

31 oktober 2014 23:08

Ge fan i tåget!
Tänk på den stackarn som kör.
Men jag förstår dig.
Stå på dig.

http://Gubbfan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag ser överallt en av de värsta sjukdomar. Jag tittar aldrig på let's dans. Det ger mig aldrig nånting.  Men man kan ju aldrig undvika löpet på söndag.  Sorgligt . Som denna söndag  då Junior åkte ut. Lite sorgligt. Så många som gillar honom? Men av...

Förlåt mig förlåt mig för att jag inte skrivit på ett tag. Men men jag och världen har inte som den borde vara.  Idag mår jag illa. Nej, ingen alkohol på 2 år . Är nog mer cancern och andra sjukdomar som ställer till det. Gör det andra året som m...

Har läst varianter om det ett antal gånger.  Överklassen kommer på idèn själv eller anställer nån för att kläcka idiotiska idéer. Det senaste i raden av idioti är att folk som inte släpper in reklam på dina Facebook eller instagramsidor ska böta 144 ...

När Sossarna tillträdde senast så satte man igång och spara för sämre tider trots att bl a Moderaterna m f ansåg att man skulle handla för pengarna. Men det gjorde inte Maggan Andersson. Sen kom Tidöligan och sparade på sjukvård, äldrevård, skola o...

En rysk familj med 13-åriga Nadja kom till Sverige 2017 eftersom mamman fick jobb här. Genom anhöriginvandringen fick de ansöka årligen igen om att få stanns i landet. 2022 fick familjen ansöka om permanent uppehållstillstånd.  Alla fick det utom Nad...