Kristersson och hans anhang har redan före valet pratat om arbetslinjen och ger dom som har ett arbete bl a mindre skatt. I hans värld är det ju bara att gå ut och ta ett jobb. OK, det stämmer till viss del, men det blåser inte bort drygt 8% arbetslösa. Men visst, nån procent kanske.
Men resten då? De som av olika anledningar bara inte anställs av någon. Jag har t ex en i min släkt som har varit sjuk i massor av år och nu plötsligt anses kunna arbeta. Hon har gett upp att söka. Att tala om ålder och sjukdom är att hon aldrig i livet får ett arbete, utom i Arbetsförmedlingens drömvärld. Varför ska hon straffas p g a Kristerssons straffskatt?
Och av någon anledning bryr man sig inte om de drygt 8% av den svenska befolkningen som idag är arbetslösa. De får idag en arbetslöshetspeng som ska räcka en hel julmånad. Om man har en arbetande partner går det ju ett tag under förutsättning att man saknar barn. Har man dock barn blir inte julen lika rolig.
Julklapparna begränsas ju per automatik. Men varför måste julklapparna betyda saker? Om du t ex röker, snusar eller dricker alkohol så sluta. Nej, det är inte svårt. Slutade själv med tobak för ca 30 år sedan. Räknar man för enkelhets skull på en kostnad på 50 kronor/ paket och röker 1 paket om dagen i 30 år så blir det 547.500 kronor. Det är enorma pengar. Är det sedan 2 i familjen som röker 1 paket om dagen blir det således 1,1 miljoner kronor! Är inte det värt att sluta NU !
Nu och fram till jul är det 21 dagar. Om 2 personer röker 1 paket à 50 kronor per dag har ni 2100 redan till jul. Skulle innebära ett större julbord och lite fler julklappar. Dessutom skulle du redan på julafton må lite bättre. Märkbart bättre. Om jag nu får 10 att sluta röka ända fram till jul så skicka mig ett meddelande om hur du mår på julafton. Lycka till.

Här kommer en mycket bra krönika av Aftonbladets Lena Mellin och min vana trogen vill jag inte förstöra den genom att skriva något i samma stil när det ändå inte kan bli bättre.

Åkesson har gått för långt

https://www.aftonbladet.se/a/l3oPVe

Jag funderade lite över mina sjukdomar och kom på att jag nog bara hålls vid liv tack vara mina dryga 30 tabletter om dan och mina 2 sprutor.
Just nu har jag:

NET- cancer
Trasiga ryggkotor så att jag knappt kan gå vissa dagar
Hjärtfel
En nerv som ligger i kläm i låret. Kallas visst lastbilssjukan.
Diabetes
Prostatan borde opereras
Ryggbesvär som vissa dagar är mycket besvärande
Tinnitus som stör hela dagarna

Ja, det är vad jag kommer ihåg nu så här på raken. Så jag har så jag klarar mig och blir över. Och nu är mycket ställt på paus innan vi vet om cancern sprider sig eller inte. Borde operera prostatan snarast och även ländryggen. Nu är ländryggen värre än någonsin. Får tidvis använda käpp för att kunna gå.
Livet är ett helvete och sen dör du....

Läser i dagens aftonbladet.se att en man miste sin sån när denne var 36 i droger. Det är nog bland det värsta man kan göra. Jag har också mist en hel del goa släktingar och vänner. Dessutom min pappa som dog av just droger redan på 70-talet. Då bestod drogerna dock uteslutande av öl. Tyvärr.
Jag tänker mycket på honom. Han var född 1922, så han hade inte levt idag ändå, men vi hade kanske fått några fler år tillsammans. Men tyvärr lyckades min s k mor dra iväg med oss en tidig morgon och efter det såg jag honom bara ett fåtal gånger på 60-talet. Han hade inte råd att besöka oss eftersom alla pengar gick till alkoholen och min mor vägrade betala för vår resa till honom. Något jag tänker ofta på och aldrig förlät min mor.
Nu är även hon död sedan nåt år och jag gick inte ens på hennes begravning. Inte min pappas heller, men det beror ju på min mammas elakhet. Hon berättade inte om hans död förrän efter begravningen! Ämnen det något jag aldrig förlät henne.
Så jag trodde att mitt liv skulle bara bli bättre, men så blev det inte med alla mina sjukdomar. Men jag får väl stå ut med dom ett tag och eftersom jag inte längre varken röker, snusar eller nyttjar alkohol så kanske jag får leva med mina sjukdomar nåt extra år. Jag ska i varje fall inte av droger.

Idag är det första advent och vi har nog 20 cm snö. Första advent kommer varje år, men när ni hade 20 cm snö senast den första advent får jag nog leta bland mina dagböcker. Nåja, så mycket till dagböcker är det inte. Det står vädret, max och mintemperatur, nederbörd och ibland något särskild som har hänt. Till 99,9% inget som har med mina känslor att göra eller långa utlägg om något. Det räcker inte 3 rader till för.
Eftersom det idag gör ordentligt ont i högra skinkhalva så får jag nöja mig med TV-sport idag också. Precis som igår. Med den skillnaden att jag hade mest ont på vänster sida igår.
Första advent och vi närmar oss jul. Något som man förr alltid såg fram emot. Numera passerar den nästan bara förbi. Vi orkar inte en hel dag med barn och barnbarn. Några firar dessutom ihop så då blir dom 10. Sociala som vi var förr är ju inte barnbarnen heller. De smyger gärna till sina rum med kusinerna och spelar på telefonerna eller datorerna. Sen när det är mat så blir det livad i holken. Nej, vi orkar bara inte och har våra barns förståelse. Ibland tar vi dock en snabbis till dom. De flesta bor ju på gångavstånd.
Vi tycker faktiskt att det är skönt att vara hemma. Vi är ju inga barn längre som längtar efter julklappar, men Kalle måste vi se. Nu har jag dock hamnat lite från ämnet. Det var ju första advent. Nu har alla saker och ljusstakar kommit upp också. Men jag orkade inte sätta upp en ljusslinga på altan så det måste jag fixa idag så fort tabletterna verkar.
På sätt och vis är det fint med advent. Det lyser upp i vintermörkret lite. När jag var liten så var jag tvungen att gå i kyrkan varje adventssöndag. Det var ju trist i sig att vara i kyrkan uppåt 1,5 timmar när man var barn, men det var bara att lyda. Det fanns inget alternativ.
Det är ju egentligen rätt bra att ha en adventstid. Jag tycker inte det vore lika kul om det var en helt vanlig månad utan adventssöndagar och sen är det plötsligt julafton.
Men jag får väl önska alla en glad adventssöndag. Ha en skön dag.