Tydligen hamnar jag i den här sitsen varje vår. Tycks komma speciellt när vädret är som det är, d v s kring de 10 grader och regnskurar. När man inte kan göra det man vill och när kroppen är precis så lealös som man inte vill att den ska vara. Ingen ork, ingen lust för någonting. Känseln är som att gå in i väggen, vilket jag tyvärr har kunskap om. Och det här känns som ett förstadium av just det. Depression kan man också kalla det. Svårt att koncentrera sig på det man försöker att läsa.
Men det brukar gå över.
Ibland på några dagar.
Ibland på några veckor.
Ibland på några månader.
En sak är dock säkert.
Det kommer alltid tillbaka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Stockholms landshövding har tydligen en mycket dålig ledarstil och arbetsmetoder. Vore nog bättre för regeringen att byta ut henne till en mer folklig ledare.  Det går inte att ha en dokmatisk landshövding som kör efter egna regler.  Jag har pers...

Det har precis varit en omröstning om juridisk könstillhörighet i riksdagen. Som det oftast är så har en del personer inom ett parti olika åsikter men röstar som partitionen vill. Men det är ju helt fel. Man är inröstat av sina väljare på sina egna f...

En kvinna har anmält sin man för våld. Rättegången skulle ha hållits för några veckor sedan, men kvinnan dök aldrig upp. Nu, 3 veckor senare har hon hittats död. Hennes man har mördat henne.  Hur sjuk går man bli? Varför har vi ingen lag som gör de...

Jag har ju ingen aning hur länge jag lever med cancer i magen samt en massa andra småsaker i kroppen, så vi lever livet lite. Så nu har vi bokat Smådalarö Gård och spa. I början på veckan var vi ju på Yasuragi vilket ju inte var så som det en gång va...

Mellan 1985 och 2000 åkte jag 1-2 gånger varje vinter till fjällen med familjen. Julen var given, men även vissa år i mars. Över 60 mil på hala och snöiga vägar. En gång fick jag en ordentlig sladd 3 mil hemifrån. Hade jag fått möte i denna kurva had...