Efter att under halva livet varit smal och i tonåren nästan lite klen har jag numera ett BMI på över 40. Anledningarna är många. Fick en nerv l kläm för många år sedan som gjorde allt löpande omöjligt. Har några diskar som gör att ländryggen och låren värker ständigt och tar upp till 25 tabletter per dag för smärtor, höga blodfetter, hjärtat, prediabetes, mm, mm.
Trots det finns det hurtbullar som tycker att det inte spelar nån roll. Man kan alltid göra egna program så man blir smal igen. Jävla skitsnack. Om jag gör något ena dan med massa smärtstillande går det bra ett tag. Dock får jag det alltid ännu värre dan därpå.
Det är som jag skulle säga till någon att ta en flaska Gin om dagen så mår du bättre och du säger att du gå mår tjuvtjockt nästa dag och jag svara att det bara är att försöka igen.
Jag gör det jag kan, men när man ibland knappt kan gå till toan så räcker det inte med tillrop från hurtbullarna.
Dessa hurtbullar ja. Det är ofta folk som startat eller återstartat sin aktiva "karriär" efter 30. De är dessutom precis så som f d rökare. D v s de blir så jävla anti. Nån som aldrig rökt bryr sig sällan, men de som slutat måste hela tiden klaga på dom som röker. Precis så.är det med dom präktiga hurtbullarna.
Jag säger dock bara en sak, GE FAN I OSS FETA, VI ÄR INTE FETA FÖR ATT DET ÄR KUL. JÄVLA SPARRISAR.