En serie på 3-4 avsnitt har nu visats på SVT1. Själv streamade jag det nyss. Så en liten spoilervarning. Och ni som inte har sett serien, streama hem den. Finns ett antal frågeställningar som jag tänker ta upp. För det första var paret som det primärt handlar om bägge över 70 år och långt ifrån fullt frisk. De agenturer som sköter om surrogatbarnshantering är självklart sugna på pengar. För 1 barn får de kring 150 000 kronor.
Har sedan barnet några sjukdomar får du betalar allt ur egen ficka. För ett antal tog man ofta barn från Kina. Barnen hade ofta sjukdomar och skador. När myndigheterna fick reda på det stoppades adoptionerna från Kina.
Tillbaka till TV-serien, som egentligen inte gav några svar. Bra på ett sätt eftersom det får dig att fundera.
Ska ett par på dryga 70 år skaffa sig surrogatbarn?
Ska en man kring 30 ensam skaffa sig tvillingar?
Ska gaykillar skaffa sig barn?
Varför har inte EU ordnat så att samma lagar gäller inom hela unionen?
Jag har nu haft några veckor att fundera och kommit fram till följande.
För det första tycker inte jag folk över ca 40 bör få adoptera barn. I undantagsfall får föräldrarna vara max uppåt 50 år.
Inte heller tycker jag att ensamma män borde få skaffa barn på detta sätt och eftersom det är jämställt i Sverige borde samma sak gälla för kvinnor.
Det där med gaykillar som gemensamt skaffar sig surrogatbarn vill så länge passa på. Det är många frågor jag inte har svar på.
Att inte EU har tagit tag i detta bevisar bara hur tungrodd unionsapparaten är och vilken vilja man kanske har för att lösa ämnet.
Så visst är det en svår nöt att knäcka, men det är ju sådant man har bra betalt för.

Efter hettan har det skvättat mest hela tiden. Även idag ska vi få en skvätt en del. Den enda fördelen är väl potatisen som inte bara kommer upp där de ska utan också där jag glömt att ta upp förra hösten. 

Målning och annat utejobb får väl vänta till senare.