Under senare har hästfolket kuppat till sig diverse utmärkelse. Men nu är det äntligen slut med det. Djurplågeri, fall från häst, en drös med rivningar gör väl att inte en kotte kan välja dom t ex till bragdguldet.  Ska i s f vara bragdguldet i klantighet. T o m en judotjej (Tara) utförde en större bragd än dom där killarna som rider på maten (häst) 

Nej. Gör hamburgerkött och gustavskorv av dom.

Du tror inte det, men jag somnade mellan 20.30 och 23 och missade hela härligheten. Jag har dock tagit igen det fantastiska nu på morgonen. Nej, jag har inte tittat för djupt i flaskan. Faktum är att jag slutade dricka alla former av alkohol för ett drygt år sedan. Jag fick bara en idé och satte igång. Tur kanske eftersom jag ca 6 veckor senare fick diagnosen cancer och äter mycket smärtlindrande och då passar det sig ändå inte med sprit. Så det var bra timing.

Men tillbaka till Mondo Duplantis. Han måste väl ändå vara Sveriges bäste idrottare alla tider. Vi har visserligen Gert Fredriksson,  men honom såg jag aldrig in action. Med han fick visst 8 OS-medaljer varav 6 guld. Men jag kan inte jämföra honom eftersom jag aldrig såg honom tävla. Men kanske, kanske är han fortfarande Sveriges nr 1. 

Eller så bakar man ihop dom bästa bara. T ex Mondo, Stenmark, Fredriksson, Zlatan, Waldner, Wassberg (som vi inte ska glömma bort). Dessa och kanske nån mer i första gruppen. De står ju verkligen ut. 

Jag vet inte vilket som är mest rättvist. Det spelar dessutom ingen roll. Det viktigaste idag är att vi har Mondo som tog OS-guld och slog världsrekord med 6,25. Sen visade det sig också att han är normal och kommer bakis till studion. Jag tyckte nästan synd om honom. Jag vet hur det är att vara bakis. Som tur dricker han nog ytterst sparsamt så han tål nog inte så mycket. Det är nog skönt för kroppen att han inte tog allt för mycket. Men tar man guld och hoppar över 6.25 när 80.000 stannade kvar bara för honom, då får man ta sig en jäkel. Och dom 80.000 fick ett minne för livet.

Tack för föreställningen Mondo.