5 år efter Tsunamin påminns vi återigen om det som skedde. När ska detta sluta? Jag har som tur varit förskonat från denna sorg, men undrar om de som fått någon nära omkommen i eländet vill bli påminda varje år.

Detsamma gäller allt skit som hände under andra världskriget. När ska folk sluta dra upp detta hela tiden?

Bör man inte någon gång gå vidare?

Vad fyller det för funktion ( mer än att fylla en kvällstidning ) att år efter år påminna folk om sådana hemskheter?

På något sätt så tar ju detta också bort fokus på allt elände som finns omkring oss och som vi blundar för. Hade vi t ex skrivit så mycket om Tsunamin om det inte hade varit svenskar bland de omkomna? Hade det skrivit så mycket om koncentrationslägren om det inte varit judar som omkommit? Jag vågar säga att vi är lite cyniska och bara tänker på oss själva. Nej, inte angående andra världskriget, detta sköter judarnas propagandaorganisation runt om i världen om så bra själv.

Det svälter miljoner människor. Miljoner barn dör varje år p g a för lite eller fel mat och ohälsa. Men det berör oss inte på samma sätt. Men Tsunamin och andra världskriget tycks beröra oss. Eller är det bara ett sätt för andra, som t ex tidningar och författare, att livnära sig?

Nej, gå vidare och titta framåt. Vad vill vi ha för klimat, hur ska vi mätta alla på jorden och hur ska vi minimera sjukdomar och krig? Det känner jag är viktigare än att påminnas om elände som varit.

Avslutar nu en omröstning angående min blogg och startar en ny, som jag hoppas alla röstar på.

Föregående omröstning föll ut så här: