Nu har finansminister Elisabeth Svantesson kallat upp ICA, Axford och Coop för samtal angående de höga priserna. M a o skyller hon de höga priserna på matjätterna och inte på sig själv som drivit på inflationen utan att göra någonting. Jo, man slår sig för bröstet angående elstödet som inte gav några extrajobb eller höll nere inflationen.
Hon har inte heller tänkt tanken att det inte är matjättarna som ensam bestämmer matpriserna. Ta t ex paprika. Den har visst gått upp 70-80 procent. De köper ju in paprikan. Dessa tillverkare har mycket högre priser i form av uppvärmning av sina växthus, inköp av jord, gödning o l, transport, löner o s v. Sedan är det uppköpare som köper paprikan och även dom har stora ökningar qv t ex drivmedel och underhåll. Sen kommer till slut paprikan till ICA. Den dra snabbt både in och ut och transporteras till affärerna som har ökade löner, hyror, el mm. Så om du räknar själv så blir det mycket högre priser och affärerna kan ju inte sälja med förlust.
Hur vore det om Svantesson fick tummen ur och gjorde något själv i s f att lasta över problemen på matföretagen.
Och odlarna och köttproducenterna måste också tänka efter vilka priser de sätter. Alla som går in i affären har en tippning point där de säger att de slutar köpa en viss vara för att priset är för högt. Jag tror att många har slutat köpa in en eller annan vara. Jag har slutat köpa vissa varor.

Just nu är inflationen mycket hög och många förstår fortfarande inte vad inflation är. Kort sagt är det hur mycket en vara en varugrupp eller alla varor ökat i pris.
Just nu är inflationen mycket hög d v s över 12%, men vara dryga 9% om man räknar på ettannat sätt. Sen har vi endkilda varor som t.ex blomkål som ökat 80 % den senaste tiden.
Vad innebär då detta?
Låt oss för enkelheten säga att en vara kostar 100 kr i december och sedan december ökat med 80%. Då kostar varan nu 180 kr.
Om man tittar på den totala inflationen och de säger att den ligger på 10% så har summan av alla varor totalt ökat med 10%. Men det betyder inte att alla varor ökat lika mycket. Vissa varor kan t o m gått ner och andra kan ha gått upp med 50%.
Så om inflationen ökat totalt per år med 10% så går dina kostnader upp med lika mycket. Så egentligen borde du få 10% mer i lön för att får det att gå ihop.
För de flesta funkar det dock inte. Som t ex detta år då man löneökningar kring 3-4% så om det går bra får du 4 kr mer för varje hundring. Men är inflationen 10% så förlorar du 10 kr /hundring. Med andra ord så går du back med 6 kr. Är din årslön 300.000 så förlorar du 18.000 kr om inflationenen är 10% och löneökningar är 4% .
Sen finns det ju varor som på sikt gör att inflationen blir högre. Har du t ex en massa bolån, billån så ska dessa också räknas in. Har du löpande lån så ändras dina låneprocent från ena till nästa gången. Har du däremot fast ränta så har du samma ränta under hela avtalstiden oavsett vad inflationen är.
Så om du tror att räntan går ner ska du ta löpande lån. Tror du att räntan går upp ska du ta fast ränta så vet du ju vad räntan är under hela bindningstiden. Samma sak gäller t ex elpriset.
Inflationen på t ex bilar och el räknas på det pris du köper bilen eller elen i jämförelse priset hade förs ett år sedan.
Den normala är att inflationen räknas på ett kalenderår om inget annat sägs. Ofta säger man t ex att " inflationen på 3 månader" . Då är det just att man räknat hur stor inflationen räknas på en tremånadersperiod. Men se alltid upp med procenten. Det kan bli ett stort öde att tänka fel när man räknar
Hoppas att det hjälpte dig lite.