Idag var en sån dag man inte inte vill ha för många på ett helt år. Hade ont i ländryggen hela dan och ökade sakta under dan så jag efter mat inte ens kunde lägga pussel utan fick lägga mig istället.
Förutom ryggen mår inte huvudet bra heller. Inte ens Stecolid hjälper. Allt är bara så jäkla jobbigt. Nej, jag vill inte ta livet av mig, men jag skulle inte ha något emot att dö. Så känns det idag.
Jag längtar till en bra dag då jag inte har ont och inte har en massa tankar i skallen. Kan jag få det tack?