Äntligen en vettig julklapp. Sällskapsspel. För mig som är lite äldre är sällskapsspel i stort sätt brädspel, kortspel samt ett fåtal andra spel dom t ex plockepinn.
Nu vet jag inte hur juryn har tänkt, men jag skulle vilja lagga till krocket och kubb också. Ja i stort sätt alla spel där folk samlas runt ett gemensamt spel och tävlar och skratta tillsammans.
Tänk så mycket spel vi har spelat genom åren. Granngrabben var ett år äldre när vi spelade ivrigt Jägersro och nya Finans och när inte pengarna räckte till klippte vi snabbt nya och gav dom höga valörer. Vi kunde spela från eftermiddagen till 22-tiden då våra respektive föräldrar skickade hem oss.
Sällskapspel förenar och ger oss många skratt.

Då har Sverige spelar fotbollskval igen. Nåja, Sverige är ju redan utslaget så det blev väl inget annat än en dålig träningsmatch som avslutade en fotbollsera som nästan går tillbaka till 1994. Själv förutsåg jag fiaskot och ägnade mig åt vettigare sysselsättning att slösa bort 2 timmar på att se ett antal slöa proffs försöker få slut på matchen så de får ut sin lön och kan åka hem till sina respektive lag.
Det har tyvärr under många år varit så att Sveriges spelare inte spelar utan leker. Allt är tillåtet utan att sparkar dom på benen för de måste ju komma hem till sina respektive proffs klubbar friska och utan skavanker.
Nej, nu behöver vi en ny ledarstab som vågar säga till och slänga ut frökenlirarna. Inget ont om kvinnofotboll numera, uttrycket är minst 40år gammalt och säger väl numera mest om vårt manliga s k landslag i fotboll.
Men det spelar väl egentligen ingen roll. Vi har ju fortfarande tjejernas framfart på den gröna mattan.

Det har inte blivit så mycket skrivande dom senaste dagarna. Jag har helt enkelt varit nere p g a alla sjukdomar.
Man orkar inte hur mycket som helst. Ryggen smärtar ständigt. Prostatan vill just nu inte vara med och dom vägrar operera p g a nästa sjukdom, cancern. Detsamma gäller f ö även ryggen. Jag är uppe i dryga 30 tabletter om dan ,dessutom 1 stor spruta i rumpan var fjärde vecka och en annan spruta en gång per vecka. Så jag överlever nog tack vara alla mediciner. De håller mig på benen tack och lov.
Samtidigt ska jag hela tiden komma ihåg att jag tar medicinen vid rätt tillfälle.
Life is a bitch, and then you die.

Börjar bli lite orolig. Kissade blid en natt för nån vecka sedan, men sen var det över. Men så nu på dan körde det igång igen. Nu har jag dådan tur att jag ska dit nästa vecka ändå så då får jag ta ut det med läkaren.
Det är snart bara elände och skit med mig.